I den här serien presenterar vi författarna till Handboken om hållbar e-handel, vår e-bok om att bygga gröna och slimmade nätbutiker, som du kan ladda ner gratis här.
Den här gången lär vi känna Neil Clark, designansvarig för tjänster på Manifesto och miljöstrateg på The Panoply. Neil brinner för att hjälpa till att rädda planeten och har under de senaste 18 månaderna undersökt och ökat medvetenheten om den digitala branschens påverkan på klimatet, samtidigt som han identifierat och implementerat lösningar som bidrar till att minska koldioxidutsläppen. Han är också ordförande för styrkommittén för digitalt koldioxidavtryck vid Sustainable Digital Infrastructure Alliance och medlem i BIMA Sustainability Council.
Här förklarar Neil hur beslut kring design, innehåll och teknik kan förbättra webbplatsers hållbarhet, varför vi behöver ändra sättet vi mäter digitala produkters framgång på, varför varje digitalt projekt bör ha en koldioxidbudget vid sidan av en ekonomisk budget och varför allt handlar om effektivt samarbete.
Vad innebär digital hållbarhet för dig?
Hållbarhet i sin bredaste bemärkelse handlar om att allt som finns på jorden ska ha mer lika förutsättningar. Det är avgörande att regeringar, företag och individer sätter hållbarhet i centrum för allt de gör.
När det gäller digital hållbarhet är det särskilt ett annat perspektiv genom vilket man kan betrakta en hel rad andra bästa praxis som också är bra för slutanvändaren: exempelvis SEO, tillgänglighet och prestanda. Det innebär en viss investering i förväg, men den kommer utan tvekan att minska ditt koldioxidavtryck, vilket kommer att sänka dina kostnader.
På Manifesto pratar jag med våra kunder om hållbarheten hos deras tjänster, digitala produkter och webbplatser. Det kan vara svårt för en liten grupp människor att greppa storleken på deras avtryck och hur det ska kontrolleras. Men du måste förstå det för att kunna genomföra meningsfull förändring. Det är en viktig del.
Vad handlar ditt kapitel om?
Kärnan i det jag går igenom är att du har de här områdena kring innehåll, design och teknik, där du behöver överväga hur dataöverföringen kan minskas. Det är det som gör webben rättvisare och mindre koldioxidintensiv.
Om du till exempel gör det möjligt för någon att hitta innehåll på din webbplats väldigt enkelt behöver de inte söka på Google om och om igen och besöka flera sidor bara för att hitta svaret på sin fråga. Det är bra ur utsläppssynpunkt, men det är också en bra användarupplevelse.
Tid på webbplatsen är en viktig resultatindikator i den digitala branschen. Vi försöker hela tiden behålla människors uppmärksamhet på våra webbplatser och mäter hur många minuter de tillbringar där och hur många sidor de tittar på. Men egentligen borde vi vända på det och mäta hur snabbt vi kan hjälpa någon på en webbplats att slutföra en uppgift och sedan lämna webbplatsen för att återgå till sitt liv.
När det gäller design är det viktigt att ha mindre bilder och video. Det betyder inte svartvit text överallt, men bilder bör finnas där av en verklig anledning. Vi behöver göra oss av med bildbanksbilder och videor som spelas upp automatiskt och lockar till klick.
Teknik handlar slutligen om att göra webbplatser snabbare och så prestandaeffektiva som möjligt, vilket också minskar utsläppen. Det omfattar statiska webbplatser, de senaste innehållshanteringssystemen och att frikoppla dem från frontend-delen, samt kontinuerliga kodgranskningar.
Varför bör ett digitalt projekt ha en koldioxidbudget vid sidan av en ekonomisk budget?
Det är uppenbart att e-handelswebbplatser innehåller ganska mycket bilder. Du behöver bilder och videor för att visa upp produkterna, men filstorleken kommer att bli stor. Om det tar upp en stor del av din koldioxidbudget behöver du sedan ta reda på hur utsläppen kan minskas någon annanstans på webbplatsen, om du kan byta till en leverantör av webbhotell som drivs med förnybar energi eller om du kan ta bort vissa utsläpp från din leveranskedja.
Vi behöver tänka på koldioxid parallellt med pengar på exakt samma sätt eftersom vi som samhälle har mycket liten kunskap om koldioxid. Vi vet egentligen inte var våra utsläpp kommer ifrån eller vad som innebär ett lägre respektive större utsläpp. Att införa koldioxidbudgetar för våra projekt är det enda sättet vi kan lära oss att förstå hur vi minskar våra utsläpp. När du vet var de finns kan du gå till angrepp mot dem.
På The Panoply ansvarar jag för att mäta, minska och kompensera våra koldioxidutsläpp. Vi har precis avslutat vår koldioxidrevision för de två senaste räkenskapsåren och vet nu varenda del av företagets koldioxidutsläpp kommer ifrån.
Vi upptäckte att 98,5 procent av våra utsläpp är bundna i scope 3, de mer indirekta utsläpp som uppstår i ett företag. En stor majoritet av dem kommer från vår leveranskedja – och vi är en digital konsultbyrå, vi tillverkar inga fysiska produkter! En annan stor del består av anställdas pendling, vilket inkluderar distansarbete. Våra bostäder är mindre energieffektiva än våra kontor, och vi upptäckte att våra utsläpp faktiskt ökade under covid-19-nedstängningarna. Det hade vi aldrig kunnat veta om vi inte hade tittat på datan.
Hur viktigt är samarbete och att inleda samtal mellan team?
När Manifesto samarbetade med Climate Group för att minska sitt digitala koldioxidavtryck samlades vi som team och började bolla idéer med varandra. Utvecklingsteamet förstod vad vi försökte uppnå, liksom designteamet. Det är då de bästa idéerna uppstår. Folk föreslog saker som jag aldrig själv hade kommit att tänka på.
En av våra Drupal-utvecklare skrev till exempel om mallarna som utgör Drupals innehållshanteringssystem. Det sparade en enorm mängd dataöverföringar genom att minska sådant som bara var inbyggt. Ingen brukar någonsin ändra mallarna eftersom de kommer direkt från den senaste Drupal-versionen, så folk tror att allt det där måste finnas kvar. Men han gick in och tog bort en massa standardinnehåll som inte var nödvändigt.
Det sägs ofta att man kan innovera bättre när man inför begränsningar, och det här är ett riktigt bra exempel på det.
Finns det några resurser som du vill rekommendera?
Tom Greenwoods bok Hållbar webbdesign är utmärkt skriven och går pedagogiskt igenom faserna i arbetet med att hantera den här situationen. Det finns en tillhörande webbplats som heter sustainablewebdesign.org, som Wholegrain Digital har skapat tillsammans med Mightybytes och som innehåller en utmärkt lista över resurser.
Jag har också arbetat med De gröna sidorna från BIMA:s hållbarhetsråd, en crowdsourcad lista över resurser som hjälper organisationer och individer att förstå, mäta och minska sitt digitala koldioxidavtryck. Den innehåller allt som vi hade nytta av när vi läste på om ämnet.
Jag har också anmält mig till det utmärkta Carbon Brief-nyhetsbrevet, som handlar bredare om klimatförändringar men innehåller mycket information som kan överföras till den digitala branschen, till exempel hur hållbarhet hänger samman med din leveranskedja och ditt transportnätverk.
Och långt innan jag började arbeta med hållbarhet prenumererade jag på innovationsnyhetsbrevet från Springwise. Hållbarhet är uppenbarligen ett enormt tillväxtområde när det gäller innovation just nu, och deras senaste nyhetsbrev – Hållbar källa – är en sammanställning varannan vecka av de nyaste och mest inspirerande gröna innovationerna, som nya material för hållbara förpackningar, tillsammans med djupare analyser av alla möjliga hållbarhetsrelaterade utmaningar.
Det finns också ny forskning om videoströmningens koldioxidpåverkan, som antyder att idén om att minska en webbplats dataöverföring faktiskt kan vara fel sätt att se på saken. Vitboken rekommenderar att man i stället tittar mer på infrastrukturen, eftersom en minskning av webbplatsens storlek bara har liten påverkan på utsläppen. Det här är fortfarande ett ungt ämnesområde som förändras snabbt.
